Jämställdhet som ideal och praktik på ett IT-företag

Sammanfattning: Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete.