Heliga texter i klassrummet : En analys över läromedels bruk av religiösa urkunder i förhållande till läroplanernas krav

Sammanfattning: Denna studie syftar till att analysera och problematisera hur läromedel i ämnet religionskunskap som används vid skolor i en medelstor svensk stad använder sig av de abrahamitiska religionernas urkunder. Tolv läroböcker för mellanstadiet och högstadiet samlades in från stadens skolor och analyserades utifrån läromedelsteoretiska och läroplansteoretiska principer. Ett steg i processen var att utvärdera hur väl läromedlen lever upp till det centrala innehållet om religiösa urkunder i Skolverkets läroplan för grundskolan (Lgr22). Utifrån de vägledande frågeställningarna framkom det att de läromedel inriktade på mellanstadieåldern levde upp till det som förväntades. Mellanstadieelever skall ges möjligheter att lära sig hur centrala tankegångar, ritualer, levnadsregler kan uttryckas i religiösa urkunder. Däremot fann denna studie att det finns allvarliga brister i läromedlen som riktar sig till högstadiet. Enligt Lgr22 skall högstadieelever ges möjlighet att tolka och samtala kring symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder (Skolverket,2022). Med undantag för ett läromedel hade ingen lärobok mer än en handfull direkta citat från heliga skrifter och saknade uppgifter direkt relaterade till urkundernas innehåll. Tidigare forskning har konstaterat att svenska religionsläromedel ofta brister i saklighet och allsidighet. Till detta kan nu läggas att det även finns brister i hur läromedlen behandlar texttolkning—något som visar sig inte vara unikt för Sverige enligt studier gjorda i exempelvis Norge och Storbritannien. I ljuset av denna brist finns dock potential för utveckling. Läromedel skulle exempelvis kunna inkorporera specifika kapitel dedikerade till texttolkning för att ge högstadieelever möjlighet att uppnå läroplanens centrala innehåll.