Skillnad mellan stående och liggande panel ur en fuktsynpunkt

Sammanfattning: I Sverige är det vanligt att använda en träregelstomme för att bygga hus med ett yttretäckande skikt bestående av antingen stående eller liggande panel. Livslängden på panelen ärbegränsad, och när den har uppnått sin fulla livslängd måste den ersättas med ny panel. Dettaär ett betydande projekt som är tidskrävande och kostsamt.Fukt är en viktig faktor som påverkar livslängden hos trä, och den största orsaken tillförkortad livslängd hos trä är biologiska angrepp i form av mögel och röta. Därför ärkunskapen om fuktproblem hos trä av yttersta vikt för att kunna uppskatta livslängden hosolika träkomponenter som används utomhus. Fukt i träpaneler kan också bidra till andrakonsekvenser, till exempel deformationer som bågning och sprickor. När trä blir blöttexpanderar det, och när det torkar krymper det, vilket kan leda till att träets dimensionerändras och att sprickbildning kan uppstå. Detta har visat sig vara en betydande faktor sompåverkar livslängden hos träpanelen.Syftet med denna rapport är att se hur fuktskador uppstår på befintliga byggnader medträfasad samt om det finns skillnader mellan stående och liggande panelers fuktskador.Resultatet visar att det för det mesta sker fuktskador längst ner på fasaderna, vilket beror påatt det är det mest utsatta området på väggen. Dessutom konstaterades att det finns skillnadermellan liggande och stående panel, där den stående panelens fuktskador oftast var merallvarliga längst ner på fasaden, medan den liggande panelen oftast precis som den ståendepanelen hade fuktskador längst ner på väggen men även på övriga ställen på fasaden.Förstudien och experimentet visade på att den stående och liggande panelen är väldigt likavarandra i fuktupptagning och uttorkning. Samt att deras design eller utformning intepåverkar panelens livslängd i någon stor utsträckning. Skillnaden mellan de två paneltypernablir emellertid tydlig när det gäller att byta ut skadade paneler. På en fasad med liggandepaneler är det möjligt att byta ut de nedersta brädorna utan att påverka resten av väggen,medan en fasad med stående panel som har skadats längst ner innebär att i princip helafasaden måste bytas ut. Detta innebär att livslängden för en fasad med stående panel kanförväntas bli kortare än för en fasad med liggande panel, även om den skadade ytan på enfasad med liggande panel kan vara lika stor eller större jämfört med en fasad med ståendepanel. Detta i sin tur leder till högre kostnader för den stående panelen.