Redovisning av väsentlighetsanalys – kan man se influenser av integrerad rapportering? –En diskursanalys av fyra företag inom klädbranschen

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Företag förväntas idag ta ett ekonomiskt ansvar, såväl som ett socialt och miljömässigt ansvar. Hållbarhetsredovisning har därför ökat i omfattning och vidare har nya riktlinjer och regler introducerats på området. Studien fokuserar på framställandet av väsentlighetsanalys med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer samt i ramverkets riktlinjer. GRI är den mest använda standarden för hållbarhetsredovisning idag och ramverket introducerades år 2013. GRI:s senaste version, G4, har liksom ramverket ett större fokus på väsentlighetsanalys, vilket är en komplex del av hållbarhetsrapporteringen där interna och externa faktorer måste tas i beaktande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om fyra svenska klädföretag har ändrat sitt sätt att redovisa väsentlighetsanalys efter introduktionen av ramverket år 2013. Studien fokuserar på att se om företagen har anammat idéerna i ramverket, och i sådana fall, på vilket sätt? Avgränsningar: I uppsatsen studerades endast begreppet väsentlighet utifrån GRI:s och ramverkets definitioner. Ytterligare definitioner finns i andra ramverk men dessa normgivare fokuserar framförallt på finansiell rapportering, och har därmed exkluderats i denna studie. Metod: Genom en diskursanalys har årsredovisningar och hållbarhetsrapporter utställda av de fyra undersökta klädföretagen från åren 2012, 2013 och 2014 analyserats. En kvalitativ metod användes sedan för att skapa en checklista över aspekter vi sökt efter i rapporterna och för att vidare se huruvida företagens rapportering har influerats av ramverkets definition av väsentlighet. Varje enskilt företags rapporter har analyserats i kronologisk ordning där resultatet har kunnat visa eventuella förändringar i företagens väsentlighetsanalys över tid. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån tidigare studier och erkända teoretiska perspektiv. Resultat och slutsatser: Klädföretags information i årsrapporter och hållbarhetsredovisningar om väsentlighetsarbetet och intressentdialog har sedan år 2012 ökat i omfång. Denna utveckling kan till viss del härledas till introduktionen av ramverket, där väsentlighetsanalysen speglat de principer som återges i ramverket. Förslag till fortsatt forskning: En intressant påbyggnadsstudie hade varit att undersöka samma område med en ny metod, förslagsvis genom en intervjustudie. På så sätt kan området utforskas mer djupgående och ge läsaren en bild utav hur väsentlighetsarbetet går till internt på företagen. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att studera en annan bransch och se vilka väsentliga aspekter som prioriteras där.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)