Kunskapshantering i projektintensiva forskningsinstitut : En kvalitativ studie av sex svenska forskningsinstitut

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Handelshögskolan

Sammanfattning: I Sverige bedrivs en stor del av all forskning vid universitet. Det finns dock även forskningsinstitut; organisationer som helt inriktar sig på forskning. I takt med dagens moderna kunskapssamhälle så har kunskapshantering som ämne vuxit sedan 1990- talet. En viktig fråga inom kunskapshanteringen är hur kunskap och erfarenheter från projekt kan dokumenteras och arkiveras för att senare återanvändas i framtida arbeten. Anledningen till att vi valde kunskapshanteringen i just forskningsinstitut är att de är projektintensiva organisationer och att vi inte hittade några tidigare studier om det sambandet. Syftet med undersökningen är att analysera hur kunskapshanteringen ser ut i sex utvalda forskningsinstitut och för att lyckas så har två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna är hur kunskap som skapas i projekt hanteras och hur instituten strukturerat sin kunskapshantering. För att svara på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med varsin anställd på sex svenska forskningsinstitut som arbetar med forskningsprojekt av olika slag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av kunskapsterminologi och utefter två teman: metoder och verktyg samt interaktion. En del av syftet var att undersöka om särskilda metoder och verktyg för kunskapshantering förekom i forskningsinstituten. Efter genomförd analys kan vi konstatera att typen av arbetsuppgifter spelar stor roll i kunskapshanteringen där skillnaden mellan de två samhällsvetenskapliga instituten och de övriga tekniska och naturvetenskapliga är tydlig. Förekomsten av de utvalda metoderna och verktygen för kunskapshantering skiljer sig, men de är till stor del frånvarande från de analyserade instituten där exempelvis endast hälften dokumenterar projekterfarenheter och arkiverar dem för framtida användning. De medvetna och strukturerade valen av kunskapshantering varierar mellan instituten, men den mänskliga interaktionens roll har visat sig vara väsentlig för att hantera projektrelaterad kunskap. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)