Verktyg för att förstå fakta och fiktion? : En analys av läsförståelsediskurser i läroböcker för skolans mellanår.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av läsförståelse som erbjuds i läromedel i svenska, naturkunskap och samhällskunskap i skolans mellanår. Undersökningen söker svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i läroböcker i svenska, samhällskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanår och hur dessa kan förstås i relation till teorier och forskning kring läsförståelse. Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolämne, och genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys. De läromedel som analyseras är Bums (svenska), Koll på världen (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna används af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg. Studien visar att samtliga läromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmässig hög andel av läsförståelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. Svenskämnets läromedel innefattar en större bredd av både läsförståelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i läromedlen i samhällskunskap och naturkunskap. Inom ramen för svenskämnets läromedel visar kapitlet kring studieteknik flera likheter med fördelningen av textrörlighetsdiskurse och läsförståelsestrategier som läromedlen i samhällskunskap och naturkunskap. Detta problematiseras i relation till foskning och teorier som lyfter fram behovet av många läsförståelsestrategier inom ramen för samtliga textrörlighetsdiskurser för att kunna skapa förståelse för flera olika typer av texter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)