Kvesitiva satser på vift. En undersökning av kvesitiva bisatser med faordföljd.

Sammanfattning: Den kvesitiva bisatsen, som är ett slags interrogativ bisats, hör till de bisatser som ibland har faordföljd istället för afordföljd. Denna uppsats handlar om dessa kvesitiva bisatser med faordföljd. Uppsatsen mål är att beskriva hur och varför konstruktionen används. Materialet har hämtats från Internet dels med hjälp av sökmotorn Google, dels genom excerpering av text. I jämförande ändamål har även kvesitiva afsatser samlats in. En del underordnade kvesitiva fasatser är syntaktiskt dubbeltydiga. Dessa kan betraktas som antingen bisatser eller anförda meningar. I detta avseende liknar konstruktionen den narrativa bisatsen med faordföljd, som också har en vag gräns mot den anförda meningen. Bisatser med faordföljd används normalt för att uttrycka en självständig språkhandling. I grammatiken brukar dessa bisatser sägas vara hävdade eftersom bisatsens innehåll framhålls som ett eget påstående. Undersökningen visar att även kvesitiva bisatser kan användas på detta sätt, men de uttrycker då inte påståenden utan frågor. En unik egenskap för den kvesitiva bisatsen är att den kan ha faordföljd även utan att uttrycka en självständig språkhandling. Bisatser som används på detta sätt har fått störst utrymme i undersökningen, vilket motiveras av att deras funktion är mindre klar, men även av att de troligen blivit vanligare under senare tid. Undersökningen kan inte påvisa några syntaktiska faktorer som påverkar eller begränsar de här bisatserna. Den kan däremot visa att de är bundna till talspråksnära skrift, men detta bekräftar endast den tidigare bilden av att konstruktionen är talspråklig. Undersökningen visar också att konstruktionen tycks ha ett semantiskpragmatiskt särdrag som innebär att den gynnas vid led av frågetyp (t.ex. fundera på, undersöka) och att den ogärna kombineras med att matrissatsens subjektreferent har kännedom om bisatsens innehåll. Detta särdrag kan teoretiskt härledas ur fabisatsens formmässiga likhet med den kvesitiva huvudsatsen. De empiriska resultat som stöder denna beskrivning är dock något osäkra. Beskrivningen är därför preliminär och bör bekräftas av ytterligare forskning.