Stadslogistik - ur ett ytanvändningsperspektiv

Sammanfattning: Arbetet undersöker stadslogistiksystemet ur ett ytanvändningsperspektiv. Vidare presenteras hur stadslogistik fungerar, vilka som deltar i systemet och vilken roll de innehar. Skillnaden mellan intressenter och aktörer presenteras och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan dessa. Eftersom ytor ofta styrs och planeras av kommuner går även studien in på styrande organ och dess påverkan på stadslogistik. Ytanvändning presenteras brett och blir mer specifikt i mån om att skapa en förståelse för alla de faktorer som vanligtvis inte redogörs. Studien berör även hur stadslogistik kan bli mer hållbart genom tidigare litteratur, hållbarhets förändringar har även tagits med via observationer som gjorts.Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aktörer och intressenter ser på användningen av stadskärnans ytor. Vidare utforskas befintlig ytanvändning samt på ett djupare plan försöka framhäva hur aktörer och intressenter ser på ytanvändningen. Avhandlingens resultat är baserat på den fallstudie som genomförts. Paralleller dras mellan tidigare litteratur och fallstudien. Detta gör att arbetet följer en deduktiv metod. Fallstudien omfattar en enkätundersökning som delades ut på två platser i Göteborgsområdet. Magasinsgatan i Göteborgs innerstad samt Mölndal Galleria. I resultatet presenteras Magasinsgatan i Göteborg och Mölndal gallerias ytanvändning. Enkätsvaren visar att båda urval använder sina ytor i ett säsongsmönster. Ytanvändningen stiger märkbart under sommarhalvåret för att sedan minska under vinterhalvåret, förutom en liten uppgång under december månad. Ändamål och förutsättningar varierar mellan urvalen. Magasinsgatan nyttjar 45.5 % av sina ytor för användandet av reklamskyltar till skillnad från Mölndal som använder 6.3% men istället använder 43.8 % till försäljning. Resultatet indikerar även att fastställandet av frågor och beslut bör inkludera alla berörda intressenter. Dock anser majoriteten att kontor, distributionsföretag och gatukök/foodtrucks bör besitta minst inflytande över stadskärnans ytanvändning samtidigt som fastighetsägare, kommun, butik och restauranger bör inneha störst. Trots det upplever intressenterna att de har lågt inflytande med en återkommande kommentar om samspel och kommunikation parter emellan. Trängsel och blockager förekommer oftare på Magasinsgatan än i Mölndal Galleria. Däremot upplever Mölndal Galleria störningar från sina grannar oftare.