Inlandsvatten som en del i den terrestra kolcykeln – uppskattningar och osäkerheter

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Luft-, vatten- och landskapslära

Sammanfattning: Inlandsvatten, exempelvis sjöar och floder, har en betydande roll för den globala kolcykeln. Förutom att dessa vatten transporterar kol mellan kontinenterna och havet så förekommer en mängd processer som påverkar kolomsättningen i dessa system. Inlandsvatten kan fånga in (fixera) koldioxid från atmosfären via fotosyntes, men en stor del av kolet i inlandsvatten transporteras från land. Detta kol kan antingen emitteras till atmosfären som koldioxid eller metan, lagras på botten av sjöar och reservoarer eller transporteras (exporteras) till havet genom floder och grundvatten. Genom att sammanställa litteratur som i huvudsak publicerats mellan 2007 och 2017 konkluderas att 3,6 Pg C y-1 transporteras till inlandsvatten från världens kontinenter. Av detta emitteras 2,3 Pg C y-1 till atmosfären innan det når havet, 0,15 Pg C y-1 sedimenteras i sjöar och dammar medan 1,1 Pg C-1 exporteras till havet. För att förstå hur människan påverkar kolomsättningen globalt krävs en korrekt beskrivning av de naturliga flödena av kol mellan hav, land och atmosfär. Förbättringspotential och osäkerheter gällande den kvantitativa uppskattningen om inlandsvatten som en del i den terrestra kolcykeln finns bland annat kopplat till små vattenansamlingar, då dessa inte är fullständigt kartlagda. En bättre geografisk spridning för den data som ligger till grund för globala uppskattningar krävs också för att förbättra förståelsen för inlandsvattens roll i den terrestra kolcykeln.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)