Skogen och havet gör ont : Graviditet och antropocen i Helena Granströms Hysteros

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersöker graviditetsskildringarna i Helena Granströms prosalyriska kortroman Hysteros (2013). Med stöd i nymaterialisten Karen Barads teori om materiella-diskursiva apparaturer och ett antal begrepp lånade från ekokritikern Timothy Mortons mörka ekologi, försöker den genom närläsningar att ta reda på hur graviditet – ett motiv som genomsyrar hela Granströms författarskap – i den aktuella texten fungerar som ingång till den form av ekologisk medvetenhet som Morton kallar ”ecognosis”. Läsningarna äger rum mot bakgrund av den nya moderskapslitteraturen, vilken definieras med hjälp av forskaren Lily Gurton-Wachter. Ett latent syfte med uppsatsen, utöver att beskriva graviditetsskildringarna och visa på deras relevans för det ekologiska tänkandet, är att demonstrera potentialen som finns i denna litteratur, liksom i studiet av den, både vad gäller förståelsen av de specifika erfarenheter den utgår från och utforskandet av andra filosofiska spörsmål med hjälp av dessa erfarenheter. Uppsatsen argumenterar i slutändan för att Granström framvisar graviditet som en miniatyr av antropocen, med vilket jag menar att graviditeten skildras som en aktiv materialitet som decentraliserar och löser upp gränserna för det autonoma mänskliga subjektet. Graviditeten ställer således Hysteros berättarjag inför samma svårigheter som antropocen enligt ekokritiken ställer mänskligheten inför.