Undanträngande av utländska kollektivavtal och andra metoder för att bekämpa låglönekonkurrens

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar undanträngande av utländska kollektivavtal samt metoder för att bekämpa låglönekonkurrens. Med undanträngande av utländskt kollektivavtal avses situationen då en utländsk arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal utsätts för stridsåtgärder av svenska fackföreningar i syfte att få denne att teckna ett nytt avtal. Undanträngande av utländska kollektivavtal har framförallt använts som en metod för och motiverats av behovet av att bekämpa låglönekonkurrens. Problemet uppmärksammades vad gäller internationella förhållanden genom domen i Britanniamålet, AD 1989 nr 120. I denna dom uttalade Arbetsdomstolen att stridsåtgärder är olovliga om de syftar till att undantränga eller ändra ett redan befintligt avtal. På grund av fackliga påtryckningar infördes vissa ändringar i MBL som innebar att stridsåtgärder mot utländsk part skulle vara tillåtna oberoende av om de var bundna av kollektivavtal eller inte. Lagändringen gick under namnet lex Britannia. Ett antal år senare underkändes denna reglering beträffande situationer som träffas av utstationeringslagen genom EU-domstolens dom i Lavalmålet. Följaktligen ändrades utstationeringslagen och MBL så att stridsåtgärder mot arbetsgivare baserade inom EU/EES-området är förbjudna om de syftar till att få till stånd andra villkor än vissa minimivillkor som är angivna i lagen eller som motsvarar villkor i centrala kollektivavtal. Denna reglering vidhålls även gentemot arbetsgivare som utstationerar arbetstagare från tredje land, vilket främst motiveras av en enhetlig rättstillämpning. En väsentlig skillnad när det gäller arbetsgivare från tredje land är dock det krav på arbetstillstånd som uppställs enligt svensk rätt. Sådant tillstånd beviljas i princip endast om lönevillkoren som erbjuds motsvarar vad som normalt utgår till svensk arbetskraft. När det gäller fartyg är regleringen delvis annorlunda. För det första är utstationeringslagen inte tillämplig på handelsflottan vilket innebär att lex Britannia även fortsättningsvis gäller mot bekvämlighetsflaggade fartyg. I och med EU-domstolens dom i Viking Line-målet står det dock klart att etableringsfriheten enligt dåvarande artikel 43 EG (nuvarande artikel 49 FEUF) kan medföra vissa begränsningar av stridsåtgärder även vad gäller handelsflottan. Ett klargörande i denna del väntas även med anledning av att Arbetsdomstolen kommer att begära förhandsavgörandet i målet M/S Sava Star. I uppsatsen diskuteras även andra alternativ som står till buds för att motverka låglönekonkurrens. Allmängiltigförklaring av kollektivavtal synes fungera väl i vårt grannland Norge vars arbetsmarknadssystem uppvisar stora likheter med det svenska. Ansvaret för lönebildningen ligger då alltjämt på arbetsmarknadens parter. Ett sådant system gynnar även förutsebarheten för de gästande företagen. Lagstiftning om minimilöner gynnar också förutsebarheten för utländska arbetsgivare, men medför också att mycket av ansvaret för lönebildningen flyttas från arbetsmarknadens parter på ett sätt som är främmande för den svenska modellen.