To Be or not to BeReal : En fallstudie av användares identitetskonstruktion på den sociala plattformen BeReal

Sammanfattning: Sociala plattformar är på många sätt integrerat i människors liv. Sedan uppkomsten av de mest vanligt förekommande sociala plattformarna har sättet på vilket människor framställer sig själv genom dessa förändrats. Från att ha delat filterlösa vardagsbilder, har en stark kultur präglad av yta och perfektion kommit att karaktärisera innehållet på dessa plattformar. Denna kultur har dock visat sig påverka människor negativt, i form av ökad psykisk ohälsa och utseendefixering. Som en reaktion på detta efterfrågas därför mer transparens kring innehållet som publiceras. Utifrån denna bakgrund har denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur människor framställer sig själva på plattformar där syftet är att skildra en autentisk verklighet. En fallstudie på den sociala plattformen BeReal har därför genomförts. Frågeställningen som studien ämnat att besvara är: Hur konstruerar människor sin identitet med hjälp av teknik vars uttalade syfte är att möjliggöra en autentisk framställning av jaget? För att besvara frågan har nio deltagare fått i uppgift att föra dagbok kring sitt användande av BeReal. Därefter har en uppföljande intervju gjorts med varje enskild deltagare. Empirin har analyserats utifrån Jean Baudrillards (1981) teoretiska ramverk Logic of Signification och även Social Network Affordances formulerade av Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). Resultaten visar att användare lyfter fram önskvärda aktiviteter med syfte att framställa sig på ett visst sätt. Dessa aktiviteter står ofta högt i rang utifrån en kulturell och samhällelig kontext, vilket synliggörs genom Logic of Signification. Social Network Affordances synliggör på vilket sätt tekniken begränsar och möjliggör för användare att nyttja plattformen. Genom detta framkommer därför hur användare ibland kringgår de tekniska aspekterna med syfte att konstruera sig på ett önskvärt sätt. Därför mynnar resultatet ut i en diskussion kring att det tycks svårt att undkomma den polerade bild som präglar många sociala plattformar. En förklaring till detta kan vara att igenkänning i andra, snarare än autenticitet, är vad som ger bäst positivt utfall för identitetskonstruktionen. Ytterligare ett fynd, som går under namnet autenticitetsparadoxen, synliggör hur en autentisk framställning i vissa fall kan bidra till att människor mår ännu sämre. Detta grundar sig i att den ständiga jämförelsen med andra påverkar synen av jaget.