Hälsoundervisning i praktiken : En kvalitativ studie om hälsoundervisning i gymnasiesärskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för idrottsvetenskap (ID)

Sammanfattning: I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet utgjordes av sex lärare vilka undervisar idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Studiens empiri bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom fyra övergripande teman som tillsammans gav en bild av hur lärare resonerar kring och bedriver hälsoundervisning. Lärarna uttryckte en viss oro om elevers rådande och framtida hälsa men yttrade sig positivt gällande elevers möjlighet till hälsoförståelse. Vidare ansåg lärarna deras utbildning vara bristfällig, information gällande elevers funktionsnedsättningar otillräcklig och att samarbetet mellan lärare i idrott och hälsa och särskolan lämnade mycket övrigt att önska. För att öka delaktigheten, aktivitetsnivån och hälsoförståelsen använde sig lärarna av olika stödjande strategier som assisterade elever i deras kunskapsutveckling. Dessutom användes olika verktyg och redskap för att bättre konkretisera undervisningen samt höja delaktigheten, aktivitetsnivån och elevmotivationen. Slutligen framkom i resultatet att lärare uppfattade det sociala samspelet emellan eleverna vara viktigt och att de försökte utforma en undervisningsmiljö som främjade det sociala samspelet.     

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)