Händerna i marken och fötterna i luften : En intervjustudie beträffande hur några lärare och speciallärare uppfattar begreppet särskilt begåvade elever.

Sammanfattning: Axtelius, Maria (2022). Händerna i marken och fötterna i luften. En intervjustudie beträffande hur några lärare och speciallärare uppfattar begreppet särskilt begåvade elever. Speciallärarprogrammet språk-, läs-, och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Tidigare forskning visar att ca 5 procent av eleverna i skolan har långt mer abstrakta, kognitiva och komplicerade förmågor än andra elever, dessa elever räknas till de särskilt begåvade (Skolverket, 2015). Vidare visar forskning att identifiering av de särskilt begåvade eleverna behöver göras så tidigt som möjligt för att de ska ges möjlighet att utveckla sin fulla potential. Denna studie bidrar med kunskap kring särskilt begåvade elever. Syftet med studien är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om hur lärandet för särskilt begåvade elever kan tillgodoses och utvecklas utifrån följande frågeställningar: Vad tänker en grupp pedagoger kring begreppet särskilt begåvade elever?Hur är arbetet upplagt på några skolor för att upptäcka särskilt begåvade elever?Vilka insatser ser speciallärare har en positiv inverkan på särskilt begåvade elevers motivation och inlärning?Studien utgår från Antonovskys (2005) salutogena teori, KASAM, då känslan av tillhörighet och att ingå i ett begripligt sammanhang är av största vikt för att elever ska kunna utvecklas både kognitivt och socialt. Det relationella perspektivet för att samspelet i relationer mellan elever och pedagoger är grunden för lärande, samt Ahlbergs (2015) KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv då studiens frågeställningar utgår från ett specialpedagogiskt förhållningssätt. I studien valdes en kvalitativ ansats, och för att samla in empiri till studien genomfördes 6 kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare och speciallärare.    Studien visar att kunskap fattas kring begreppet särskilt begåvade elever. Den kunskap som fanns tycks hindras av oro för att göra fel i identifiering och bemötande av denna elevgrupp. Det framkom också att det förekommer en viss begreppsförvirring mellan särskilt begåvade och högpresterande elever. Resultatet visade olika sätt att möta särskilt begåvade, till exempel genom att det förekom acceleration i form av byte av årskurs. Annan differentiering visade sig vara sällsynt. Ett stort intresse för att öka kunskapen kring ämnet framträdde dock. Studien visar på behov av att pedagoger får verktyg att identifiera särskilt begåvade elever. Vidare visar studien att det finns indikationer på att särskilt begåvade elever har ett behov av särskilt stöd i sin kunskapsutveckling, då den kan vara komplicerad. Speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling kan komma att vara ett viktigt stöd för både eleven, och för de undervisande pedagogerna.