Kan iranska aktörer påverkas? : USA:s förmåga till strategiskt inflytande ur ett fältperspektiv

Sammanfattning: Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ”en av ondskans axelmakter”. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys. Utifrånfrågeställningen:Vilken/vilka typer av strategiskt inflytande har varit effektiva för att påverka styret av Iran?granskas tre fall av informationsoperationer (militär-, politisk- och mediaoperation) genomfördamot Iran mellan 1979 och 2006. Aktörerna ayatolla, parlament, president, prästerskap ochmedelklass beskrivs utifrån Pierre Bourdieus fältteori för att belysa vilka metoder som varitändamålsenliga och framgångsrika från USA:s sida. Granskningen visar att USA:s främsta väg tillframgång har varit psyops och mjuka metoder mot utvalda grupper medan direkt konfrontation iform av hårda politiska påtryckningar och hot om, eller bruket av militära medel inte i sammautsträckning varit framgångsrika.