Rekonstruktionen av Monets trädgård : en diskussion kring trädgårdens bevarande, representation, autenticitet och mening

Sammanfattning: Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från representationer av olika slag. Representationer som har använts har till exempel varit Monets målningar, fotografier, brev och människors beskrivningar som sedan tolkats, vilket kan komplicera frågan kring trädgårdens autenticitet i förhållande till hur Claude Monets trädgård egentligen såg ut. Varje år besöker ca en halv miljon människor Monets trädgård och det stora antalet besökare har även sedan 1970-talet inneburit kompromisser som kan påverka besökarnas upplevelse av trädgården. I detta arbete har målet varit att studera och diskutera olika restaureringsteorier parallellt med historien och bevarandeproblematiken kring Monets trädgård med de speciella förutsättningar som finns där gällande representation och autenticitet. I arbetet diskuteras även problematiken kring bevarandet av en trädgård som en bild eller som en verklighet, där olika typer av representationer i vissa fall har fått utgöra utgångspunkten för restaureringen av Monets trädgård och kanske inte hur trädgården egentligen såg ut. Ett ytterligare delmål är att undersöka hur representationer, i detta fall kopplade till Monets trädgård, kan påverka vår upplevelse av autenticitet och vilken mening vi finner i en trädgård eller ett landskap. Syftet med arbetet är att skapa ett underlag som kan ge en bild av den bevarandeproblematik som finns för trädgårdar samt hur en rekonstruerings-/restaureringsprocess kan påverkas av uppgiften att återskapa en trädgård som redan existerar som en bild, men som ska återskapas i verkligheten och upplevas som både bild och verklighet på samma gång. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie, en fältstudie av Monets trädgård i Giverny och en intervju med huvudträdgårdmästaren för Monets trädgård James Priest. Litteratur som har studerats har varit ett brett urval från bland annat landskapsarkitekter och filosofer för att få en bild av olika perspektiv kring teorier om bevarande, representation, autenticitet och mening som kan appliceras dels på Monets trädgård, men även i ett större perspektiv inom landskapsarkitektens yrkesområde.