Barnets bästa och barnets rättigheter i vårdnadstvister : ”Se mig, hör mig!”

Sammanfattning: Barn saknar rättslig handlingsförmåga och kan således inte föra sin egen talan. Det blir därmed lagstiftarens uppgift att skydda och värna om barns rättigheter vid vårdnadstvister där föräldrarnas konflikt har en tendens att komma i första hand.  FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) uppställer barns rättigheter som ska beaktas vid vårdnadstvister och uppsatsen fokuserar främst på artikel 3 och 12 i konventionen. Barns rättighet att få sitt bästa satt i främsta rummet vid alla åtgärder som rör dem själva framkommer av artikel 3 och föreskrivs även i den svenska föräldrabalken. Barnets bästa utgör såväl en materiell rättighet som en princip. För att barnets bästa som princip ska anses uppfylld, måste barns rättigheter i konventionen tillgodoses vid vårdnadstvister för att åstadkomma ett barnrättsperspektiv. Uppsatsen redogör för vad rättigheten och principen om barnets bästa innebär vid vårdnadstvister samt vikten av att barnets bästa inte enbart definieras utifrån ett vuxet perspektiv.Barns rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem själva framkommer ur artikel 12 i barnkonventionen och utgör en del av principen om barnets bästa. För att uppnå ett barnperspektiv vid vårdnadsmål, med det en förståelse för barnets egna upplevelser, krävs det att barn får ge uttryck för sin inställning.  Uppsatsen undersöker sålunda barns möjligheter att komma till tals i vårdnadstvister och huruvida det föreligger skillnader för barn i olika åldrar. Utifrån ett rättssociologiskt perspektiv tar uppsatsen sikte på huruvida barns rättigheter de facto förverkligas i domstol och hos socialnämnden, detta genom en analys av rättsfall där utfallet jämförs med en intervju med familjerättssocionomer. Analysen består av ett ifrågasättande kring domstolens resonemang och bedömning samt vilken vikt som tillmäts barns vilja.Inkorporering av barnkonventionen kommer att medföra skarpare krav för beaktandet av barns rättigheter och leder till att nya lagförslag har introducerats i svensk rätt. Uppsatsen undersöker huruvida inkorporeringen kommer att förstärka barnrättsperspektivet och barns rättsliga ställning vid vårdnadstvister, oavsett deras ålder.