Demokratins vårdare? : En kvalitativ studie om protesterande sjukvårdspersonal och förvaltningsetik

Sammanfattning: Offentligt anställda förväntas agera i enlighet med förvaltningsetiken och implementera politiskt fattade beslut. Att rollen kan uppleva förvaltningsetikens krav som oförenliga med deras yrkesetik har aktualiserats efter riksdagsvalet 2022. I samband med regeringsbildningen presenterade regeringspartierna med samarbetsparti Tidöavtalet, i vilket det föreslås att offentliganställda som kommer i kontakt med individer utan uppehållstillstånd ska vara skyldiga att anmäla detta till Migrationsverket och polis. Detta har lett till stora protester hos bland annat hälso- och sjukvårdspersonal, som mobiliserat under parollen Vi anger inte.  Utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens protester belyser uppsatsen den potentiella spänningen mellan krav på styrbarhet och att den offentligt anställde agerar etiskt ansvarsfullt, såväl professionsetiskt som förvaltningsetiskt. Studien använder sig av Lundquists teori om konkurrerande etiska system för utvärdera om och hur protesten kan motiveras förvaltningsetiskt. Det empiriska material som ligger till grund för undersökningen utgörs huvudsakligen av debattinlägg av hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa har analyserats med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visar att personalens protester kan förstås dels utifrån ett professionsetiskt perspektiv, dels utifrån ett förvaltningsetiskt enligt vilket sjukvårdspersonalen uppvisar ämbetskurage. Likväl är den rollen oförenlig med den som styrbar offentliganställd.