Ombyggnad av kulturmärkt fabrik till kontor och bostäder - En fallstudie av Eslövs spritfabrik avseende energianvändning, termiskt klimat och fuktsäkerhet

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen gör sig ständigt påmind genom extremväder och naturkatastrofer. Vid klimatkonferensen COP21 år 2015 undertecknade i stort sett alla världens länder Parisavtalet med målet att temperaturökningen ska begränsas. För att uppnå Parisavtalets mål ligger en stor del i att länder behöver minska sina utsläpp av växthusgaser. Sverige har minskat sina utsläpp med 35 procent sedan 1990 och år 2020 var Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 46,3 miljoner ton CO2e. Byggbranschen stod för ca 9,8 miljoner ton CO2e vilket motsvarar ungefär 21 procent av Sveriges totala utsläpp. Detta medför att Sverige, och även omvärlden, har ett behov i att minska klimatpåverkan från byggbranschen och med tanke på att en stor del av morgondagens byggnader redan är byggda ökar det behovet av renovering och ombyggnad av befintliga byggnader för att kunna anpassas till nya brukare med nya behov. Detta arbete behandlar ombyggnationen av den kulturmärkta gamla spritfabriken i Eslöv som ska göras om från fabrik till kontor och bostäder. Syftet är att analysera och jämföra olika ombyggnadsåtgärder med fokus på energianvändning, termiskt klimat och fuktsäkerhet samtidigt som hänsyn tas till kulturbevarande. Arbetet innehåller en jämförelse hur respektive ombyggnadsåtgärd uppfyller krav och rekommendationer. Dessa analyser och jämförelser görs på två av projektets byggnader och genomförs med hjälp av simuleringsprogrammen IDA ICE (EQUA, u.å) och WUFI 2D (Fraunhofer IBP, 2023). Resultaten visar att energianvändning skiljer sig åt för de två byggnaderna. Det är tydligt att den omslutande areans storlek i jämförelse med boarean spelar stor roll för hur svårt det är att uppfylla dagens nybyggnadskrav på primärenergital. För byggnaden med stor omslutande area i förhållande till boarea krävs det utvändig tilläggsisolering för att uppfylla kraven, men då kan man inte uppfylla kraven för kulturbevarande. För byggnaden med liten omslutande area räcker det med invändig tilläggsisolering för att klara kraven. Resultaten för det termiska klimatet visar att den operativa temperaturen för ombyggnadsåtgärderna utan någon förbättring av ytterväggarna kommer bli något låg. Detta beror till stor del på att tegelväggens yttemperatur kommer bli låg, vilket i förlängningen kan leda till en stor andel missnöjda brukare. Fuktresultaten visar att takstolen, som ligger långt ut i konstruktionen, kommer vara mycket fuktig och därmed finns en stor risk för mögelpåväxt där. För ombyggnadsåtgärderna med invändig tilläggsisolering finns även viss risk för frostsprängning hos tegelväggarna. Slutsatsen av arbetet är att det vid ombyggnationen av en fabrik i tegel från 1900-talets början i aktuellt klimat är mycket svårt att följa kraven på kulturbevarande och samtidigt uppfylla nybyggnadskrav på primärenergital, få ett behagligt termiskt klimat samt garantera en fuktsäker konstruktion.