Företagshemligheternas värde - En kritisk studie om möjligheten att bevissäkra angrepp på företagshemligheter

Sammanfattning: En parts tillgång till information i en rättegång blir ofta avgörande för hur väl denne kan tillvarata sin rätt. Det är som huvudregel upp till parterna själva att anskaffa informationen, men det finns undantag. För de fall en informations-innehavare vid den utomprocessuella informationsanskaffningen inte med-verkar kan domstolen ibland bistå med informationsanskaffningen. Informationsanskaffningen vid en tvist avseende angrepp på immateriella rättigheter och företagshemligheter kan ofta bli komplicerad. Är angriparen en konkurrent behandlar även denne de angripna hemligheterna som sina hemligheter. Rättegångsbalkens (RB) regler om edition och exhibition är de regler som primärt reglerar den inomprocessuella informationsanskaffningen. För bifall av ett editions- eller exhibitionsyrkande fordras, utöver de generella bifallsförutsättningarna för edition respektive exhibition, dels att synnerlig anledning föreligger, dels att åläggandet är proportionerligt; där graden av intrång svaranden har att tåla och resultatet av informationsanskaffningen hamnar i fokus. Allt sedan Sveriges medlemskap i Världshandelsorganisationen, WTO, har angrepp på immateriella rättigheter och företagshemligheter diskuteras mer frekvent. Frågan om vad en innehavare av företagshemligheter kan göra för att bevisa att ett angrepp av dennes företagshemligheter ägt rum har diskuterats i olika sammanhang, där bevissäkringen av angrepp på företagshemligheter ofta ansetts vara bristfälliga. Företagshemligheter och andra immateriella rättigheter som upphovsrätt och patent har sina skillnader. De olika rättigheterna har också påtagliga likheter. Mot bakgrund av det av WTO framtagna TRIPs-avtalet har såväl EU som den svenska lagstiftaren reformerat den enskildes möjligheter till inomprocessuell bevissäkring av angrepp på nyssnämnda rättigheter. För immaterialrättens vidkommande har två olika inomprocessuella informationsanskaffningsme-toder – intrångsundersökningen och informationsföreläggandet – vuxit fram. Informationsanskaffningsmetoderna intrångsundersökning och informations-föreläggande valdes emellertid medvetet bort av den svenska lagstiftaren för företagshemligheternas vidkommande. Syftet med förevarande uppsats har varit att utreda och diskutera vilka inomprocessuella informationsanskaffningsmetoder som står till buds för en innehavare av företagshemligheter, särskilt sedan införandet av den nya lagen (2018:558) om företagshemligheter (LFH) fortsättningsvis utlämnar möjligheten till intrångsundersökning eller informationsföreläggande för angripna företagshemligheter. Syftet har därtill varit att se ifall den svenska regleringen om informationsanskaffning för företagshemligheter lever upp till de åtaganden Sverige har mot bl.a. WTO och TRIPs-avtalet och ifall andra inomprocessuella informationsanskaffningsmetoder hade varit mer adekvata i förhållande till dessa åtaganden. Sammanfattningsvis har uppsatsen nått slutsatsen att det är förenat med stora svårigheter för företagshemlighetens innehavare att inomprocessuellt komma över information som visar att ett angrepp på dennes företagshemligheter ägt rum, vilket mot bakgrund av bl.a. TRIPs-avtalet och skyddsintresset för företagshemligheter framstår som en tveksam reglering.