Framtidsspaning för svensk mjölk : Identifiering av nyckelfaktorer för att öka konkurrenskraften i svensk mjölk genom jämförelse av strategier

Sammanfattning: I svensk livsmedelsstrategi som lanserades i juni 2017 skrivs det att konkurrenskraft är en viktig del i utvecklingen av Sveriges animalieproduktion och självförsörjning. Detta ska uppnås genom produktionsökning, expansion på inhemsk och utländsk marknad samt miljömål. Dock har trenderna under de senaste åren varit de motsatta. Trenderna har varit lägre konsumtionen av svensk mjölk, minskning i antalet mjölkproducenter samt låg lönsamhet. Denna bakgrund gjorde att intresset för att förstå nyckelfaktorer som är viktiga för att stärka konkurrenskraften i svensk mjölk utvecklades. Vilket också kom att bli syftet för studien. I studien utfördes åtta semi-strukturerade intervjuer med strategiskt utvalda personer inom svensk mjölksektor. Personerna som valdes täckte ett intervall från producent till myndighet, för att få en bred bild av strategier för konkurrenskraft. Personerna var insatta i svensk mjölk antingen genom att vara producent eller genom sitt tjänstearbete. För att kunna jämföra strategier utformades intervjufrågorna utifrån Lafley & Martins modell (2013) ”Where to play- How to win”. Denna modell applicerades även på livsmedelsstrategin för att senare kunna användas som analysverktyg i resultatet. Gemensamt för de flesta av strategierna var att den inhemska marknaden är viktig för den svenska mjölken. Exportmarknaden är dock viktig för att förmedla överskott och mjölk som inte blir såld i Sverige. Resultatet var enhälligt i frågan kring unika värdena för svensk mjölk. Där hög djurvälfärd, djurskyddslagstiftning, låg antibiotikaanvändning och klimat var viktiga faktorer. Förmedling av unika värden, kompetensförsörjning för framgångsrik produktion, god kommunikation mellan politik och näring samt regelförenklingar är aspekter som var återkommande. Dessa nyckelfaktorer gick att koppla till områdena Marknad, Lyckas och Resurser. Vidare är ytterligare studier kring de potentiella nyckelfaktorerna certifiering, forskning och diskussionsforum viktiga för hur konkurrenskraften kan utvecklas framöver. Dessa nyckelfaktorer är framför allt kopplade till följdfrågorna som ställdes under områdena Lyckas och Ledning. Avslutningsvis är strategierna som tagits fram i denna studie väldigt lika livsmedelsstrategin, vilket innebär att analys av skillnaderna var viktigt. Detta eftersom skillnaderna skulle kunna påverka hur framgångsrik en kommande strategi är. De största skillnaderna mellan livsmedelsstrategin och strategier i studien var att det delvis saknades konkreta förslag och metoder för hur konkurrenskraften ska stärkas inom svensk mjölksektor i livsmedelsstrategin. I studien diskuteras exempelvis vikten av att förmedla värde till konsument genom Bonden i skolan- konceptet och riktad reklam. Ytterligare ges även förslag på ett nytt diskussionsforum för en bättre kommunikation mellan näring och politik samt diskussion av branschgemensamma frågor. Dessa förslag diskuteras betydligt mindre i livsmedelsstrategin och kan därför vara indikatorer på varför livsmedelsstrategin inte varit framgångsrik. På grund av detta är dessa förslag tillsammans med regelförenklingar och utvärdering av beteslagstiftning de huvudsakliga inspelen till livsmedelsstrategin 2.0 från studien.