SLÖJDÄMNET OCH DEN KULTURELLA BAKGRUNDENS BETYDELSE : EN KOMPARATIV STUDIE AV HUR ELEVER FRÅN SVERIGE OCH ERITREA BESKRIVER SLÖJDÄMNET PÅ HÖGSTADIET

Sammanfattning: Studien söker kunskap om hur svenska elever, som haft slöjd från årskurs 3 i grundskolan, med elever som är nyanlända från Eritrea, upplever ämnet slöjd. Som nyanländ elev får man tidigt delta i de praktiskt-estetiska ämnena såsom slöjd. De nyanlända eleverna som intervjuades har haft en studiehandledare med sig under sina slöjdlektioner. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för och jämföra hur elever på högstadiet från Sverige och Eritrea upplever ämnet slöjd i Sverige. För att genomföra studien valdes kvalitativa intervjuer som metod. Totalt intervjuades sex högstadieelever. Tre nyanlända elever från Eritrea samt tre elever som läst slöjd sedan årskurs tre i grundskolan. Eleverna intervjuades individuellt med öppna frågor. Båda elevgrupperna upplevde slöjden som rolig. Samtliga elever såg slöjden som viktig ur nyttosynpunkt, för att t ex kunna laga en möbel i sitt hem, och/eller för att kunna laga något klädesplagg som gått sönder. De nyanlända eleverna har kommit i kontakt med olika hantverkstekniker genom praktiskt arbete i sina hushåll, medan de svenska eleverna upplever att de enbart gör enklare uppgifter hemma hos sig, som att sy fast en knapp t ex. Eleverna upplevde att det skedde mycket kommunikation under slöjdlektionerna, speciellt med hjälp av kroppsspråket. Både de svenska och de eritrianska eleverna som intervjuades tyckte att det var lättare att få förståelse för ett material när de får handskas med materialet. Detsamma gäller när de ska utföra en hantverksteknik.De tycker att det är bra när läraren först visar hur man gör och sedan får utföra momentet på egen hand. Detta speglas i att den största likheten mellan elevgrupperna är att de anser lära sig mest av att få utföra ett moment praktiskt. Den största skillnaden är att de svenska eleverna inte utför lika mycket praktisktarbete i sina hem som de eritrianska eleverna.