Föräldraskapsrättslig presumtion – med utgångspunkt i vems bästa?

Sammanfattning: Nya föräldraskapsrättsliga presumtionsregler har sedan första januari 2022 gjort faderskapspresumtionen sällskap i första kapitlet föräldrabalken. Detta innebär att föräldraskap numera ska presumeras för en kvinna som är gift eller registrerad partner med modern, och ett faderskap respektive moderskap ska presumeras för en make som inte har fött barnet, när någon av makarna eller båda har ändrat könstillhörighet. Jämlikhet, modernisering och ändamålsenlighet, med barnets bästa som utgångspunkt, är motiveringen till införandet av de nya presumtionsreglerna. Barnets bästa ska emellertid alltid beaktas – vid alla åtgärder som rör barn. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen om så har skett i detta fall, dvs. om de nya presumtionsreglerna får anses harmonisera med principen barnets bästa. Resultatet visar att det finns mer att önska utifrån ett barnrättsperspektiv, då flertalet av barns grundläggande intressen försummas genom de nya presumtionsreglerna. Den dominerande orsaken till detta är den utökade risk för hävning av föräldraskap som följer med de nya presumtionsreglerna. Uppsatsen diskuterar också orsaker till problematiken, samt lösningar i form av lagändringar som skulle kunna bidra till att nämnda presumtionsregler bättre tillgodoser barnets bästa.