Spatial förmåga och matematik

Sammanfattning: Bakgrund Människor behöver dagligen använda sitt spatiala (rumsliga) tänkande. Allt från att hitta saker hemma till att upptäcka saker i världen, för att navigera och att kommunicera. På liknande sätt används denna förmåga för att föreställa sig nya saker och skapa relationer mellan begrepp. Studien i detta arbete har visat att det finns bevis för att personer som studerar teknik och naturvetenskapliga ämnen har mycket att vinna på att förbättra sina spatiala förmågor. Den hittar bevis i tidigare forskning för att personer med bra spatiala förmågor också presterar bra i tekniska- och naturvetenskapliga yrken. Det visar sig också att förmågan går att öva upp och därför kan man diskutera vidare kring frågan om det skulle vara till gagn för svenska elever att öva upp förmågan för att de skall bli duktigare i skolan? Syfte Frågan ovan täcker ett stort område och kräver mycket forskning. I denna studie begränsas frågeställningen till att undersöka om det föreligger en korrelation mellan spatiala förmågor och resultat i matematik. Litteraturen talar också om att det är skillnad på mäns och kvinnors spatiala förmågor varför den kort också tittar på genusskillnader. Metod Undersökningen i denna studie har använt en kvantitativ metod och är en observation av resultat av ett spatialt test samt matematikbetyg. Studien består av en litteraturgenomgång och en empirisk studie i form av ett spatial test. 67 elever i årskurs ett, två och tre på gymnasiet utfört en webbaserad spatialt test för att bedöma deras spatiala förmågor. Resultat Litteraturgenomgången visar på att det finns en korrelation mellan en persons spatiala förmågor och bra resultat i olika tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Analysen i den empiriska studien gav lite olika resultat. Till exempel kan man se att det sammanslagna resultatet av alla tre klasser ger en svag korrelation men är inte statistiskt signifikant. Uppdelat per klass kan man finna att det, i klass tre, finns en ganska svag korrelation som är statistiskt signifikant. Studien visar således inte på något generell korrelation, förutom en lite svagare korrelation i två undergrupper. Slutsatsen man bland annat kan dra av denna studie är att underlaget är för litet, 67 elever, och begränsad till endast en skola. Den tidigare forskningen är också begränsad till studier gjorda i USA och till största del på studenter på högskola eller universitet. Ytterligare forskning borde göras i en svensk kontext.