Vargen – ”en syndabock för större socioekonomiska problem” : en kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen av varg på lokal och rikstäckande nivå

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att kritisk granska och analysera nyhetsrapporteringen av rovdjursdiskursen för att urskilja hur olika maktstrukturer mellan stad och land syns och reproduceras i porträtteringen. Särskilt fokus ligger i den mediala bilden av landsbygd i vargfrågan där traditionella diskurser om landsbygd kan reproduceras snarare än utmanas i frågan. Studien tar avstamp i tidigare forsknings fokus på varg som en konfliktfylld fråga och som en debatt som ligger i skiljelinjen mellan stad och land, för att undersöka om detta bekräftas i den svenska nyhetsrapporteringen med exempel från tidningarna Dagens Nyheter samt Nya Wermlands-Tidningen. Tidningarna analyseras med hjälp av Norman Faircloughs (2001, 2009) kritiska diskursanalys med fokus på språk, diskurs och makt samt Carol Bacchis (2009) policyanalys med fokus på hur problem representeras och konstrueras. Studien använder begreppen rural gaze och centrum/periferi som teoretiska angreppsätt för att exemplifiera hur landsbygdens representationer speglas i nyhetsrapporteringen av varg. Genom analys av språkbruk och olika representationer synliggör studien att varg som fråga lyfts fram som känsligt och svårt att ta i. Relationen mellan människa och varg konstrueras som känslosam och konfliktfylld i tidningarnas framställning av frågan genom att positionera olika aktörer och värden mot varandra. Hur tidningarna refererar till varg som känsligt och svårt att lösa ramar in vargfrågan till att vara ett fördefinierat problem med föreställningar om vad som är väsentligt och inte, vilket visar på medias roll i att reproducera rovdjursdiskursen. Uppsatsen visar att det finns många olika representationer av landsbygd som syns i rovdjursdiskursen där både traditionella roller om en landsbygdsidyll och bakåtsträvande plats kan synas i den mediala bilden. Detta sker genom att lyfta vargen som politisk fråga för landsbygdsväljare, samt att positionera vargen till att vara en vattendelare mellan stad och land. Även en diskussion om relationen mellan varg och samhälle synliggör en distans mellan stad och land. Den mediala bilden av vargfrågan kan därför ses upprätthålla och reproducera diskurser om landsbygd som en plats för det förgångna, samt en plats för natur och nationalhistorisk idyll. Detta bekräftas i uppsatsen genom analys av citat från tidningarna som tyder på att medias roll i att reproducera och konstruera debatten är betydande och kan spä på diskursen om polariseringen mellan motpolerna stad och land.