Har gig-arbetare en plats i den svenska modellen? - En arbetsrättslig analys av hur plattformsarbetares arbetsvillkor regleras i den svenska kollektiva arbetsrätten

Sammanfattning: Den nya arbetsformen gig-arbete har tagit fart på den svenska arbetsmarknaden. Idag föreligger det en gråzon kring vilken kategorisering plattformsarbetare och plattformsföretag kan sägas ha. Problemet har sin grund i att gig-företagens affärstruktur bygger på en trepartsmodell där plattformen fungerar som en mellanhand som sammankopplar arbetsgivare och arbetstagare. Detta skiljer sig från det traditionella dualistiska anställningsförhållandet. Plattformsarbete hamnar därför i en gråzon där det är oklart vilka av de tre aktörerna; plattformsföretaget, arbetaren eller kunden, som utgör huvudparterna i avtalet. I denna uppsats kommer olika plattformsföretags affärsmodeller pekas ut samt huruvida dessa uppfyller de arbetsgivarfunktioner som Prassel och Risak tagit fram i sin analysmodell. Uppsatsen visar att flera företag kan sägas uppfylla arbetsgivarfunktionen enligt modellen, vilket är relevant eftersom det inverkar på huruvida en arbetsutförare ska placeras in som arbetstagare enligt MBL. Vilken personkategori i MBL som ska användas är betydelsefull eftersom det avgör kollektivavtalets kompetensområde och i förlängningen plattformsarbetarens arbetsvillkor. Flera av företagen verkar uppfylla arbetsgivarfunktioner vid en första anblick, men eftersom företagen använder egenanställningsföretag som ”hyrs in” som arbetsgivare för de korta uppdragen kan de frånsäga sig arbetsgivaransvaret. Egenanställningsföretagens korta tillfälliga anställningar gör läget komplicerat eftersom fackförbunden generellt är emot denna osäkra anställningsform. Således är det svårt att nå överenskommelser genom kollektivavtal. Samtidigt saknas det incitament för arbetsgivare att teckna kollektivavtal eftersom självklassificeringen innebär en ekonomisk förlust. I den nordiska modellen kan det sägas vara nödvändigt att kollektivavtalets kompetensområde utökas till att omfatta även plattformsarbetare för att bättre deras arbetsvillkor. Frågan huruvida kollektivavtal är möjliga att teckna för en plattformsarbetares räkning är därför högst relevant. Finns det i nuläget någon plats för gig-arbete i den svenska modellen?