Konstruktioner och förståelser av skolämnet pedagogik : En studie om när lärare och elever omformulerar och omskapar kunskap

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Den här studien avhandlar skolämnet Pedagogiks utformning och praktiska karaktär liksom ämnesområdet pedagogiks betydelser på en gymnasial nivå i Sverige. Till skillnad från pedagogikämnet inom forskning eller som universitetsämne är skolämnet Pedagogik, som främst gest på gymnasiets Barn- och fritidsprogram, outforskat. Genom en textanalys av officiella styr- och policydokument för skolämnet, lärares material från undervisning i det och elevproducerade texter från något av ämnets kurser har den här studien ämnat ändra på det. För att kunna undersöka hur ämnet eventuellt omskapas, konstrueras och förstås på en gymnasial nivå formulerades en huvudsaklig forskningsfråga med tre underställda frågeställningar. Frågeställningarna om hur pedagogik beskrivs i officiella styrdokument, hur lärare uttolkar och konstruerar det och hur elever förstår ämnet besvarades i textanalysen av 36 empiriska texter, insamlade från en handfull lärare från tre olika skolor runt om i Sverige. Analysen använde sig av Basil Bernsteins teori om rekontextualisering för att kunna analysera vilken rekontextualisering av ämnet som sker mellan de olika aktörer som på olika sätt fastställer, påverkar eller nyttjar ämnet. Framför allt Bernsteins begrepp fält, agenter och ideologiskt spelutrymme kunde bidra till att analysen lyckades belysa hur det sker en rekontextualisering – en förflyttning, uttolkning och ett omskapande – av vad pedagogik som ämne är och innebär. Skolverket och undervisande lärare försöker på olika sätt påverka och styra definitionen av skolämnet Pedagogik, men även elever som läser det och deras förståelse av ämnet har viss inverkan på hur det kan sägas se ut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)