De svenska hushållens sparbeteende : En kvalitativ studie om de svenska hushållens finansiella sparande

Sammanfattning: Titel:               Hur ser de svenska hushållens sparbeteende ut? Författare:      Oscar Sandlund och Joakim Qvist Handledare:   Thomas Karlsson Uppsatstyp:     Kandidatuppsats Kurs:               2FE40E, VT11 Program:        Ekonomprogrammet   Inledning:       Sparkvoten hos de svenska hushållen har sedan 1950-talet haft en negativ trend. Är det då så att hushållen har valt att minska sitt sparande, och hur kommer det sig? Även om sparkvoten har minskat, väljer hushållen att åtminstone sätta av en del av den disponibla inkomsten, även om inte lika stora avsättningar görs. I vilka sparformer väljer då hushållen att avsätta sina pengar till, och varför?   Syfte:               Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka och tolka hur de svenska hushållens sparbeteende ser ut. I detta fall står de svenska storbankerna för det företagsekonomiska perspektivet.   Metod:            För uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats valts, med inslag av sekundär kvantitativ data. Dessa data är utfört av undersökningsföretaget Synovate, vars undersökning får representerar de svenska hushållen. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med personer på några av de svenska storbankernas huvudkontor, samt intervjuer med privatpersoner.   Slutsatser:       I vår studie har vi uppmärksammat en rad olika saker som har inverkan på svenska hushålls sparbeteende och varför sparkvoten är lägre än för ett antal årtionden tillbaka i tiden. De främsta sakerna vi har kommit fram till är att svenska hushåll är mer emitionellt involverade i sitt boende gentemot tidigare årtionden. Sparandet har således tenderat att övergå mot ett mer realt sparande, snarare än ett finansiellt. Genom detta har vi kommit fram till att begreppet sparkvot inte är tillämpbart i samma utsträckning som förut. Ett nytt begrepp behöver införas för att återspegla en bättre bild av hushållens sparande. Vi tycker oss även se tendenser till att hushållen har förändrat konsumtionsbeteendet, där konsumtion har blivit en mer accepterad egenskap och även statushöjare.