Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsåtgärder på beståndsnivå

Sammanfattning: Det finns ett behov av hjälpmedel i skogsbranschen som underlättar det dagliga beslutstagandet som personalen ställs inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och optimerar olika beslutstaganden på beståndsnivå eller på skogsinnehavsnivå. Inom ramen för detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©. Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa två program kan beståndsutveckling och åtgärder simuleras på beståndsnivå med tillväxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad och intäkter som utdata. Simuleringen kan göras från åtta meters beståndshöjd fram till och med slutavverkning, med tre avverkningsingrepp under omloppstiden. Den geografiska avgränsningen utgörs av Norra Skogsägarnas verksamhetsområde (Figur 1). Med kalkylstödet kan man simulera ett uttag av rundvirke, men också uttag av träddelar och GROT. Olika skötselalternativ kan testas och jämföras med varandra. Några saker som kan jämföras är avverkningskostnaden, intäkten, nuvärdet, avverkad volym och skogsbruksnettot. Ett test utfördes av kalkylstödet genom att de från kalkylstödet erhållna värdena jämfördes med verkliga värden från fyra stycken gallringar. Data hämtades från gallringsuppföljningar och avräkningar. Testet visade på ett medelfel på (10,5 %) vid gallring gällande nettot fritt vid väg. Medelfelet bör dock endast ses som en indikation då underlaget var väldigt litet. Testet visade att intäkterna avvek lite mellan det simulerade och verkliga utfallet (1,6 %) medan avverkningskostnaderna avvek desto mer (7,4 %). En trolig förklaring till detta är att intäkterna som angetts i kalkylstödet, ett slags medelvärden gällande kvalitetsklasser, stämmer bra överens med verkligheten och att variationerna var relativt små. En förklaring till skillnaderna är att timmerandelsfunktionen i modellen var överskattande på de testade gallringarna. Detta leder i sin tur till att det totala nettot blir högre i kalkylstödet. Avverkningskostnaderna visade på ett högre medelfel i testet. Alla gallringar utom en visade på för låga avverkningskostnader, vilket egentligen inte säger så mycket eftersom de flesta gallringarna hade samma medelstam i uttaget, och det är dessa kostnaderna baseras på, varför spridningen i testet blev dålig. Den andra parametern som kostnaderna baseras på är skotningsavståndet. Denna var svår att beräkna eftersom flera olika gallringstrakter på en fastighet hade slagits samman i avräkningarna vilket kan ha påverkat medelfelet för avverkningskostnaderna i testet. Det är viktigt att lägga till att de gallringar som ingick i testet var så kallade ”Kvalitets- gallringar”. Med kvalitetsgallring menas att träd tas ut i alla trädklasser och att gallringen utförs med inriktning på hög kvalitet i det kvarvarande beståndet. Om andra gallringsformer t.ex. höggallring eller låggallring hade testats kan resultatet ha sett annorlunda ut.