Några frågor i samband med bristtäckningsansvaret i ABL

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar några frågeställningar i samband med bristtäckningsansvar. Bestämmelserna om bristtäckningsansvar reviderades i samband med införandet av den nya aktiebolagslagen som trädde ikraft 1 januari 2006. Tre särskilda ansvarssituationer varpå en utomstående kan åläggas bristtäckningsansvar vid en olovlig värdeöverföring kommer främst att belysas. Dessa är medverkansansvar för ”annan”, medverkansansvar för faktiska och formella företrädare samt medverkansansvar på grund av mottagande i andra hand. De tre ansvarssituationerna togs upp i det mycket omdiskuterade SÖMÅ-fallet (NJA 1997 s. 418), där det fastslogs att bristtäckningsansvar även kan drabba en utomstående som på olika sätt medverkat till en olovlig värdeöverföring, och täcks numera av 17 kap. 1-3 §§ i den nya aktiebolagslagen. Att det numera står klart att en ”annan” kan göras bristtäckningsansvarig föranleder frågor vem som egentligen faller in under denna personkrets. Problematik uppstår dessutom i gränsdragningen mellan personkretsen ”annan” och faktiska företrädare då inga regler om faktiska företrädare är lagstiftade. Andra oklarheter uppstår i gränsdragningen mellan återbäringsskyldigheten och bristtäckningsansvaret till följd av att svårigheter kan uppstå i avgörandet om en mottagare av en olovlig värdeöverföring ska ses som mottagare i första eller andra led. Denna text har för avsikt att belysa dessa oklarheter.