Definiera Gränsvärden för Enterprise Architecture Debt Measurements

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för data- och systemvetenskap

Sammanfattning: Företagens tillväxt har resulterat i en ökad mängd data som kräver analys och därmed uppkommer utmaningar för hantering och analys. För att stödja företagens mål har Enterprise Architecture (EA) utvecklats som ett ramverk. Dessutom har begreppet Technical Debt (TD) uppkommit för att bistå i beslutsfattande om hur begränsade resurser ska investeras och identifiera eventuella nackdelar med befintliga designbeslut. För att inkludera både tekniska och affärsrelaterade aspekter har begreppet Enterprise Architecture Debt (EAD) introducerats. Trots att EAD har börjat bli mer välkänt saknas för närvarande fastställda gränsvärden för mätning och hantering av konceptet. Detta gör det svårt för organisationer att erhålla en klar uppfattning om sin skuld och prioritera lämpliga åtgärder. Mot denna bakgrund har syftet med denna uppsats varit att definiera gränsvärden för Enterprise Architecture Debt Measurements (EADM) för att underlätta för organisationer att förstå omfattningen av sin skuld och därigenom kunna prioritera åtgärder på ett bättre sätt. För att uppnå detta har en kvalitativ forskningsansats använts i studien, där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med EA-experter. Genom att lägga fokus på deltagarnas synpunkter och åsikter syftar studien till att bidra till kunskapen om EAD och dess mätvärden. Resultaten visar på en stark vilja bland EA-experter att anpassa och förbättra mätning och hantering av EA inom organisationer. Förändringsarbete betraktas som nödvändigt för att uppnå effektivitet och relevans inom EA, där kostnadsaspekter spelar en betydande roll vid beslutsfattande. Studien undersöker även möjligheten att fastställa kvaliteten på mätningar inom EA. Respondenterna uttrycker en positiv inställning till standardisering av EAD, samtidigt som de betonar utmaningar med att tillämpa generella mätetal. Studien framhäver vikten av flexibilitet och kontinuerlig anpassning för att utveckla meningsfulla och användbara mätvärden som effektivt kan bedöma kvaliteten inom EAD. Slutsatsen i studien blev att fastställandet av kvaliteten på mätetal är möjligt i de sammanhang där organisationerna visar en vilja att påta sig de kostnader som kan uppstå vid utvecklingen av sådana mätetal och att kvaliteten endast kan fastställas när mätetalen är anpassade efter organisationen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)