Simulering av hydrauliska effekter av biotopvårdande åtgärder i Vitsåns avrinningsområde

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för geovetenskaper

Sammanfattning: En stor del av Sportfiskarnas arbete handlar om att återställa den ursprungliga morfologin i vattendrag efter påverkan av främst jordbruk. Sådana återställningar kan exempelvis göras genom att återföra rensat material i form av block och sten till vattendragen samt att rätade sträckor återmeandras. Syftet med sådana åtgärder är ofta att hålla kvar vattnet i landskapet och uppnå jämnare flöden i vattendragen, för att vårda eller bevara den naturliga biotopen. Inom det biotopvårdande arbetet utgörs en del av arbetet av att uppskatta de hydrauliska effekterna av aktuella åtgärder i vattendraget. I många scenarion tillämpas Mannings formel för att beräkna och uppskatta dessa effekter.   Det här projektet som utförs inom ramen för sportfiskarnas projekt Hydrologisk restaurering av Södertörns avrinningsområden, utreder vanliga biotopvårdande åtgärder och dess hydrauliska effekter genom upprättandet av hydrauliska flödesmodeller i HEC-RAS. De simulerade effekterna jämförs med beräknat resultat utifrån Mannings formel för att utreda värdet av upprättande av modell relativt de konventionella beräkningarna. Metodiken utgjordes av en mindre initial litteraturstudie följt av inmätningar av bottennivå och vattennivå i de aktuella flödessträckorna varpå flödesmodeller för respektive objekt upprättades. Flödessträckan i Hågaån utgjorde objektet för jämförelse mellan modell och konventionella beräkningar. Återmeandring visade sig vara den mest lämpade åtgärden för att erhålla en sänkt hastighet och ett ökat djup över en längre sträcka. Utplacering av sten i vattendraget kunde konstateras ha lokalt avgränsade effekter i form av ett mer turbulent flödestillstånd. Även ett ökat djup samt minskad hastighet kunde i varierande omfattning erhållas i sektioner med utplacerade stenar. De hydrauliska effekterna av den upprättade våtmarken speglas av en lokalt sänkt hastighet och minskat djup. Mannings formel visade sig generera mycket liknande resultat som modellen för åtgärden utplacering av sten. För återmeandring erhölls lite större skillnad i resultatet som troligtvis beror på felaktigheter i den geometriska beskrivningen av fårans tvärsnitt. Intressanta uppslag för fortsatta studier inom området är att jämföra resultat med inmätningar i fält efter utförd åtgärd samt att jämföra metoderna för fler olika objekt och scenarion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)