Snabbt, Snabbare, Snabbast : En kvalitativ studie om informationsstress och snabb digital kultur

Sammanfattning: Den digitala underhållningsbranschen utvecklas ständigt där nya innovationer lanseras och konsumtionsmönster förändras. Snabbspolad kultur är ett fenomen som syftar till den trend där våra digitala underhållningsmedier ökar i hastighet. Detta innebär att ljudböcker spelas i höger hastighet, poddar rensas på andningspauser och tempot på låtar vrids upp (Ahlström & Laurell 2023). Denna trend samspelar även med en ökad kamp om konsumentens sjunkande uppmärksamhet samt ett ökat informationsflöde på marknaden. Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur företag som producerar audiella produkter påverkas av trenden gällande snabb kultur samt hur de, genom marknadsföring, kan påverka en informations-stressad konsument av digital audiell underhållning. Konsumenternas perspektiv bearbetas även genom att se hur de förhåller sig till audiella produkter samt marknadsföringen av dem, i en kontext av snabb digital kultur och informationsstress. De audiella underhållningsmedierna är avgränsade till att beakta musik, poddar, ljudböcker och radio. Ett ljuddesignföretag har även intervjuats för att få ett ytterligare perspektiv på ämnet. De teorier och modeller som används i studien är bland annat: samskapande av värde (co-creation of value), 7p-modellen, interaktiva & transaktionella kommunikationsmodellerna samt den inverterade U-kurvan vid informationsöverbelastning. Studien är en tvärsnittsstudie som grundas på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som förts med både konsumenter och branschrepresentanter. Studiens resultat visade på att marknadsföringens kärnbudskap bör presenteras direkt i en annons för störst påverkan samt att marknadsföringen bör vara informativ vid låg uppmärksamhet hos konsument. Detta motsäger tidigare teorier som anser att känslobaserad marknadsföring är mer effektiv vid låg uppmärksamhet. Denna slutsats visar på studiens teoretiska bidrag. Andra slutsatser från studien visar på att digitala audiella underhållningsprodukter fått en mer funktionell roll hos konsumenter. Konsumenter har även blivit passiviserade i fråga om deras val av audiella medier där de låter algoritmer och streamingplattformar i större utsträckning styra deras val. En annan framträdande aspekt gällande studiens resultat var att audiella produkter tenderar att vara mer känsloladdade. Detta kan ses som en direkt reflektion av den snabba kulturens påverkan. Studiens praktiska bidrag ligger i studiens värde för företag som arbetar med audiella produkter.