Landskapskaraktärsanalys : som metod för planering av gång- och cykelväg

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Detta kandidatarbete uppfördes vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna, under vårterminen 2012 efter en introduktion till projektet av Ramböll, Uppsala. Målet med studien var att undersöka hur det går att underlätta för fotgängare och cyklister att röra sig utmed länsväg 255 på ett säkert och trivsamt sätt, samt att undersöka vilken möjlighet landskapet har att klara dessa förändringar. Ämnet knyter samman flera viktiga aspekter för en landskapsarkitekt då arbetet behandlar en fråga som är viktig både ur gestaltnings- och planeringsperspektiv samt har stor betydelse för samhällets invånare och för naturens hållbaret. Då sträckan som studerades är nästan två mil lång gjordes studien på en övergripande nivå med landskapets helhet i fokus. I analysen lades särskild vikt vid visuella upplevelsevärden som kan uppfattas i gång- och cykelfart, det vill säga stora landskapselement och variation av naturtyper. Även perceptuella värden såsom fysisk bekvämlighet samt känslomässiga upplevelser studerades. I detta syfte användes Landscape Character Assessment som är en metod för att karaktärisera och bedöma landskap. Metoden används idag i många länder, även i Sverige, men här pågår fortfarande utvecklingen av landskapsanalysmetoder anpassade till just vårt land. I och med ratificerandet av den europeiska landskapskonventionen har Sverige skrivit under på att i sin planering ta hänsyn till landskapets värden samt att utnyttja dess resurser på ett långsiktigt hållbart sätt. För att uppfylla konventionen behöver olika värden och resurser lokaliseras inför nya projekt. Resultatet av min studie kan därför också ge en indikation på om Landscape Character Assessment är användbar och hur metoden ska anpassas i regionala projekt. För att utföra analysen på ett korrekt sätt behövdes kunskap om områdets förutsättningar, projektets omfattning samt om hur analysmetoden tillämpas. Denna kunskap hämtades både från litteratur- och kartstudier, intervjuer samt besök på platsen. Studien begränsades till sträckan mellan stadsdelen Sävja i Uppsala samt Vassunda i Knivsta kommun då dessa platser har planerade respektive befintliga cykelnät att knyta samman med. Analyserna gjordes i första hand under dagtid, då det beräknades vara tidpunkten som en framtida gång- och cykelvägen kommer att användas mest. Studien resulterade i ett förslag på dragning av gång- och cykelväg som ger en positiv upplevelse genom ett tryggt färdsätt och ökad möjlighet att ta sig ut i naturen samtidigt som förslaget tar hänsyn till landskapet som det ser ut idag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)