Kraven på revision: är professionellt uppträdande det som räknas?

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi; Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi

Sammanfattning:

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats. De frågeställningar vi har haft i åtanke genom processen har varit om Revisorsnämnden ändrat sina krav på tillräcklig revision med dessa välkända företagsskandaler som grund och om det fortfarande är en revisors professionella beteende som är viktigast i bedömningen av en otillräcklig revision. För att undersöka detta har vi läst alla avslutade disciplinärenden mellan 2007 och 2012. Alla dömda ärenden har klassats som fel och vi har precis som Carrington delat in dessa i process- och professionalismfel. För att få en djupare förståelse för ämnet har vi tagit reda på vad revision är, hur den går till och vad innebörden av revisionskvalitet är. Vidare har vi utrett hur Revisorsnämnden arbetar och skaffat oss kunskap om revisionsprocessen och revisorns professionalism.

Vid en jämförelse med Carringtons studie har vi upptäckt skillnader och likheter. En skillnad är att det idag räcker att bara ha gjort antingen processfel eller professionalismfel för att få sin auktorisation eller sitt godkännande upphävt. Detta är en skillnad från Carringtons studie, där han hittade att revisorer i de flesta fall måste ha gjort fel i båda kategorierna. Vid granskning av Revisorsnämndens disciplinärenden upptäckte vi vidare att processfelen ökat medan professionalismfelen minskat. Detta kan bero på införandet av den nya revisionsstandarden, 2004, som utökade revisorns roll. En likhet som framkom vid undersökningen var att de flesta fall än idag leder till en mildare påföljd än upphävning av auktorisation eller godkännande, nämligen varning eller erinran.

Av dessa resultat drar vi slutsatsen att Revisorsnämnden har skärpt kraven på en tillräcklig revision och baserar detta på att företagsskandalerna bidragit till en hårdare lagstiftning och en mer skärpt tillsyn av revisorer. Slutligen konstateras att en revisors professionella beteende inte längre är viktigast vid bedömningen av vad som ska anses vara en otillräcklig revision. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)