Exklusivitetsavtal vid offentliga uppköpserbjudanden - Med fokus på målbolagsstyrelsens överväganden och ansvar i samband med avtalets ingående.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Författare: Isabella Lidström; [2016-04-18]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Exklusivitetsavtal ökar i användning på den svenska offentliga uppköpsmarknaden. Detta grundar sig framförallt på att allt fler utländska aktörer lägger bud på bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm AB. I en förhandlad transaktion, till skillnad från en fientlig, har budgivaren möjlighet att med hjälp av exklusivitetsavtal gardera sig mot eventuella förluster om transaktionen blir resultatlös. Då det är kostsamt att genomföra ett offentligt uppköpserbjudande är denna möjlighet mycket värdefull för budgivaren. Det är emellertid inte enbart budgivaren som gynnas, utan även målbolaget och dess aktieägare kan dra fördelar av avtalet. Fördelarna består vanligtvis av att exklusivitetsavtalet ökar förutsättningarna för att ett bud överhuvudtaget kommer till stånd. Avtalet utnyttjas även som ett förhandlingsverktyg i den initiala fasen av transaktionsprocessen. Slutligen kan exklusivitetsavtalet medföra en skyldighet för budgivaren att lägga ett bud på målbolaget. Denna funktion är viktig då en misslyckad transaktion, som grundar sig på att budgivaren, trots förhandlingar, avstår från att lägga ett bud, kan få allvarliga konsekvenser för målbolaget. Det problematiska med exklusivitetsavtal är emellertid att målbolagsstyrelsen avtalar med budgivaren för målbolagets räkning. Då exklusivitetsavtal framförallt vuxit fram i amerikanska transaktioner måste avtalet och dess tillkommande klausuler anpassas till svensk rätt. Framförallt måste målbolagsstyrelsen säkerhetsställa att åtagandena i avtalet inte hindrar dem från att uppfylla omsorgsplikten gentemot bolaget eller deras förpliktelser enligt Stockholmsbörsens takeover-regler.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)