En narrativ analys av Sovjetunionens ledare : Från Lenin till Gorbatjov

Sammanfattning: Denna undersökning har i syfte att undersöka hur Vladimir Lenin, Josef Stalin, Nikita Chrusjtjov, Leonid Brezjnev och Michail Gorbatjov framställs i den kommunistiska tidningen Norrskensflamman. Det görs genom att studera artiklar i tidningen där deras namn dyker upp. Undersökningen analyserar med stöd i narrativ textanalys för att kunna utröna på vilket sätt de framställs. Med begrepp hämtad från narrativ analys framkom det tydligt att empirin bestod till en stor del av större narrativ. De två mest centrala begreppen i den narrativa analysen är komplicerande handling och utvärdering. Detta eftersom i berättelser i sagans värld är det ett problem som ska lösas och en aktör i berättelsens värld som ska lösa det. Det andra begreppet som är det mest tydliga är utvärdering/diskurs. Där vänder sig texten direkt till läsaren och talar om för läsaren vad meningen var med berättelsen. Resultatet visar på att ledarna i Sovjetunionen fick ikläs olika roller. Lenin exempelvis fick rollen som revolutionens räddare/ledare, han dyker upp tämligen spontant på världsscenen och räddar Sovjetryssland när det behövdes som mest. Rollerna som de ikläs svarar också till behovet av ett syfte som var nödvändigt för tiden. Undersökningen visar också på att behovet av den typ av hjältar minskade med tiden och mot slutet av 1970-talet blev artiklarna i Norrskensflamman mindre centrerade kring aktörer. Under Brejznevs tid vid makten bestod artiklarna exempelvis av kortare rapporteringar för att till slut inte alls nämna Michail Gorbatjov som var den sista ledaren i Sovjetunionen.