Asfaltbeläggning på busshållplatser - Förändring av beläggningsskador

Sammanfattning: Ökandet av den svenska kollektivtrafiken medför att fler busshållplatser behöver byggas och allt flera befintliga busshållplatser måste underhållas. Svårigheter och diskussioner som dyker upp är planeringen av drift- och underhåll på busshållplatsernas vägbeläggningar samt val av egenskaper till dessa. Orsaken till svårigheterna är att beläggningar ofta får skador och defekter såsom spårbildning, sprickor i hjulspår och slaghål som kan uppkomma av olika faktorer, vilka påverkar beläggningar olika mycket. Exempel på sådana faktorer är bland annat trafikmängden, åldern, materialkvaliteten och beläggningstemperaturen på en beläggning. I denna studie har en regressionsmodell som beräknar hur 10 olika beläggningsskador på busshållplatser förändras under en tidsperiod tagits fram. De faktorer som valdes att undersökas och som ingår i modellen är åldern på beläggningen, aktuell trafikmängd, förekomsten av ränndal och brunnar på busshållplatsen, temperaturen då beläggningen lades samt förekomsten av polymermodifierat bindemedel i beläggningens slit- och bindlager. Modellen bygger på en okulär inventering som genomfördes på totalt 61 busshållplatser i Malmö stad under våren 2015. Fokus har lagts på busshållplatser som har en beläggning av asfalt. Orsaken till varför modellen skapades är för att planeringen av befintliga beläggningars drift- och underhåll ska optimeras och även för att egenskaper för framtida beläggningar ska väljas på ett effektivt sätt. Resultatet visar att den uppskattade regressionsmodellen som har skapats fungerar olika bra för olika skador. För att kontrollera hur bra modellen är beräknades bland annat förklaringsgraden och standardavvikelsen för varje skada. Beräkningarna gav en standardavvikelse som varierar mellan 12 procent och 55 procent samt ett relativt låg värde på förklaringsgraden, vilket tyder på att modellen förklarar skadorna ganska dåligt. En jämförelse gjordes även mellan värdena som den uppskattade modellen gav och värdena från inventeringen för att se hur bra modellen stämmer överens med verkligheten. Det visade sig att de uppskattade värdena skilde sig relativt mycket från verkligheten. Regressionsmodellen visar även att de faktorerna som undersöktes påverkar skadornas utveckling olika mycket. Bland annat visar modellen att förekomsten av ränndal och brunnar leder till mindre beläggningsskador med tiden. Dock är detta påstående begrundat enligt modellen och varierar troligtvis i verkligheten.