KBT-inriktade psykoterapeuters erfarenheter att tala om sex : -underlättande och försvårande omständigheter

Sammanfattning: Abstrakt Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan KBT-inriktade psykoterapeuters kunskapsnivå i sexologi och deras erfarenhet och förhållningssätt till frågor om sexualitet i det psykoterapeutiska arbetet. Studien genomfördes med en webbenkät som bestod av en kvantitativ och kvalitativ del. Undersökningsgruppen bestod av 118 legitimerade psykoterapeuter med inriktning kognitiv beteendeterapi som var registrerade på www.kbt.nu och www.sfkbt.se. Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna inte har haft något utbildningsmoment i ämnet sexologi under sin psykoterapeututbildning. Majoriteten anser att det är ganska viktigt eller mycket viktig att ha teoretisk kunskap i ämnet. Vidare visar studien på ett signifikant samband mellan mängden utbildningsdagar i sexologi och att anse sig ha tillräcklig kunskap för att arbeta med det i terapier. Undersökningen har tydliggjort att andra faktorer än utbildning har betydelse för hur psykoterapeuter förhåller sig till ämnet som exempelvis trygghet, självkännedom samt medvetna och omedvetna hinder. Med stöd av vår studie ser vi att de psykoterapeuter som känner sig bekväma i ämnet också i högre utsträckning talar med sina klienter om sexuella spörsmål i terapin. Mot bakgrund av detta behöver det skapas förutsättningar för psykoterapeuter att ha mod att våga fråga och integrera sexualitet som en naturlig del i psykoterapi.   Nyckelord: Kognitiv beteendeterapi, KBT-inriktade psykoterapeuter, sexologi, sexualitet