Responsibility to protect - En studie av principens innebörd och tillämpning

Sammanfattning: Responsibility to protect är en princip som för första gången formades år 2001 av International Commission on Intervention and State Sovereignty. Sedan dess har principen utvecklats stegvis genom olika handlingar och dokument vilka varit påverkade av mellanstatliga relationer och av de uppkomna händelser där mänskliga rättigheter stått på spel. Syftet med detta arbete har varit att försöka klargöra vad responsibility to protect egentligen innebär och hur det kommit att tillämpas. Mer specifikt har syftet varit att försöka reda ut hur och varför principen utvecklats på det sätt den gjort och hur den blivit till det den är idag. För att uppfylla detta mål har det redogjorts för hur principen använts i totalt fyra resolutioner, utfärdade för att hantera akuta situationer i Libyen och Syrien. Svar på det jag haft som syfte att utreda har sökts med hjälp av en materialgenomgång av relevanta resolutioner och rapporter samt inblandade staters inställning till dessa. Responsibility to protect innebär ett ansvar för enskilda stater att själva skydda befolkningen inom sina territorier. Detta ansvar är primärt men i vissa situationer kan det uppstå ett sekundärt ansvar, alltså att världssamfundet tvingas ingripa. Via FN, som är en mellanstatlig organisation, har man enats om att suveränitet inte endast ger stater rättigheter utan också vissa skyldigheter baserade på mänskliga rättigheter. Det råder dock fortfarande oklarhet kring exakt vad responsibility to protect innebär, när och hur det ska kunna användas. Eftersom principen i vissa avseenden går tvärs emot gängse folkrättsliga principer och regler, är det av vikt att försöka förtydliga dess tillämpning för att kunna klargöra hur den utvecklats och vad den har blivit utefter rådande förhållanden. Vidare utveckling återstår att se i framtida praxis och ytterligare bildning av sedvanerätt.