Sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt-lungräddning : en kvalitativ intervjustudie

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola; Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus. Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap. Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus. Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen. Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)