Har svenska fonder förskjutits på riskskalan?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Under senare år har centralbanker världen över genomfört okonventionella penningpolitiska metoder i form av att köpa räntebärande värdepapper från marknaden, även kallat kvantitativa lättnader. Detta leder till att marknadsräntor sjunker, vilket inte minst påverkar fonder som handlar med dessa papper. Syftet med denna studie är därmed att undersöka huruvida svenska bland- och räntefonder har blivit förskjutna på riskskalan till följd av centralbankernas program av kvantitativa lättnader. Studien kommer att fokusera på portföljallokeringen, där andel aktier är i fokus för blandfonderna samt andel statspapper för räntefonder. Data erhölls från den svenska Finansinspektionen och med hjälp av denna datan delades fonderna in i grupper efter deras geografiska placeringsinriktning, vilka var global, Europa, Sverige, Norden samt Norge. På grund av att den amerikanska, europeiska och svenska centralbanken påbörjade sina program vid olika tidpunkter, var det möjligt att genomföra en staggered difference-in-differences-regression där grupperna blev utsatta för behandling (i detta fall kvantitativa lättnader) vid olika tidpunkter. Vidare genomfördes även flera Mann Whitney U-test för att undersöka om det fanns signifikanta medelvärdesskillnader. Resultaten från regressionerna visade ingen statistisk signifikans att programmen av kvantitativa lättnader haft en påverkan på portföljallokeringen för fonderna. Studien fann dock en signifikant medelvärdesskillnad för räntefonderna, där de uppvisade en lägre andel statspapper i portföljen efter de blivit exponerade för centralbankernas program. Baserat på studiens resultat går det dock inte att förskriva dessa skillnader till programmen av kvantitativa lättnader.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)