Veterinärers anmälningsplikt av bristande djurskydd : Erfarenheter bland svenska veterinärer. En enkätstudie

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för biologi och miljö (BOM)

Sammanfattning: Veterinärer och annan djurhälsovårdspersonal omfattas av djurskyddslagen (2018:1192), och ska i enlighet med dess 8 kap. 18 § göra en anmälan till kontrollmyndigheten vid misstanke om att djur inte hålls eller sköts efter djurskyddslagen. Det saknas konkreta data på i vilken utsträckning detta görs av veterinärer, och om veterinärer väljer att inte anmäla bristande djurskydd.  En onlineenkät spreds till Sveriges veterinärer via sociala medier, Sveriges Veterinärförbund, Veterinärmagazinet samt landets stora djursjukhus, med 10 frågor om deras erfarenheter om anmälningar av djurskyddsfall. Det kom in 366 svar. Resultaten visar att nästan 76 % av de som svarade hade någon gång anmält en djurägare till Länsstyrelsen, och den vanligaste anledningen till anmälan var vanvård eller bristande veterinärvård (71 %). Det visade sig också att hela 70 % av respondenterna hade någon gång låtit bli att anmäla ett djurskyddsfall, men i efterhand känt att de borde ha gjort det.   De vanligaste anledningarna till att en veterinär inte har anmält djurhållaren är risken att de inte kommer att återvända till veterinär, avsaknaden av rutiner och stöd på arbetsplatsen, rädslan för personliga hot samt hot mot yrket och arbetsplatsen samt osäkerhet på vad som klassas som djurskyddsfall. Studien visade också att mer utbildning önskas av 60 % av respondenterna, samt att det finns brister i anmälningsprocessen och förtroendet för länsstyrelsen.  Studien visar att mer forskning i ämnet behövs, inklusive att undersöka närmare hur länsstyrelsen och veterinärer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att uppnå ett bättre djurskydd i Sverige. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)