När kurativ behandling inte är möjligt - en kvalitativ intervjustudie om hur patienter med obotlig övre gastrointestinal cancer upplever bästa understödjande behandling (BSC)

Sammanfattning: Bakgrund: Allt fler patienter idag är i behov av palliativ vård. Patienter med obotlig övre gastrointestinal (ÖGI) cancer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuds i dag vårdformen bästa understödjande behandling (BSC). BSC är en palliativ behandling utan livsförlängande åtgärder och som även ges på symtombasis. Med denna vårdform vilar ansvaret på patienten att kontakta sjukvården när nya symtom uppstår eller tidigare symtom förvärras istället för en systematisk uppföljande palliativ vård. Det behövs mer kunskap om hur dessa patienter upplever BSC för att vidareutveckla vården för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka hur patienter med obotlig ÖGI cancer upplever den palliativa vården de får idag i form av BSC. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Åtta patienter, fem män och tre kvinnor mellan åldrarna 71-89 år med erfarenhet av BSC intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet utmynnade i två kategorier: Brister med BSC och Positiva aspekter med BSC. De underliggande subkategorierna Otillräcklig information och kommunikation, Oklarheter angående ansvarsfördelning mellan organisationen, patienter och anhöriga och Otillräckligt stöd vid symtomhantering beskrev hinder som deltagarna upplevde som brister med BSC. Subkategorierna God delaktighet för patient och närstående, Gott bemötande och god tillgänglighet och En känsla av trygghet beskrev vilka förutsättningar som upplevdes bidra till god BSC. Patienterna upplevde ibland informationen som otydlig vilket bidrog till att utrymme lämnades för egen tolkning av informationen. De var nöjda med bemötandet från vårdpersonalen och kände sig trygga med att kunna kontakta vården när de behövde. Slutsats: BSC hade vissa brister enligt deltagarna, bland annat var informationen delvis bristfällig och flera deltagare upplevde sig otillräckligt symtomlindrande. Därav behöver informationen anpassas för varje patient och exempelvis ges genom återkommande samtal med patienter och anhöriga. Det skulle kunna främja patientdelaktighet vilket är en viktig aspekt inom personcentrerad palliativ vård.