Återvinning av sopsand : Provtagning och reningsmöjligheter avseende metaller, kolväten och mikroplaster

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET); Linnéuniversitetet/Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET)

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att undersöka vilka mängder av vanliga trafikrelaterade föroreningar Växjö kommuns sopsand innehåller och om återvinning av den använda sanden är ekonomiskt genomförbart. Provtagning gjordes avseende mikroplaster, metaller, kolväten, näringsämnen och konduktivitet för att få en uppfattning om sandens föroreningsgrad och vilken reningsmetod som är lämplig. Det utfördes även en kostnadsanalys baserat på uppgifter från Växjö kommun och kontakt med andra företag i form av intervjuer. Analysen av sopsand påvisar låga halter av föroreningar av tungmetaller och kolväten. Detta innebär att sanden kan tvättas för att sedan återanvändas alternativt användas inom andra områden. Analys av totalkväve och totalfosfor tyder på förhöjda halter i använd sand till skillnad från konduktiviteten vilken är högre i oanvänd sand. En mikroplastanalys bekräftar också att plastfragment, plastfibrer och partiklar finns i sopsanden.  Överlag har kontakterna med företagen gett uppfattningen att flertalet av de försök som gjorts tidigare har avslutats på grund av bristande lönsamhet. LCC-analys tyder på att en ekonomisk men framför allt miljömässig vinst kan uppnås under optimala förutsättningar. Slutsatsen av arbetet är att det blir svårt att etablera en fungerande lösning för sandtvätt i nuläget, men att det finns möjligheter att i framtiden kunna återanvända Växjö kommuns sopsand för att uppnå ekonomisk och miljömässig besparing.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)