Skolmatematikens existensberättigande : Lärares argument för allmän gymnasiematematik

Sammanfattning: Matematikundervisning har länge tillskrivits vitt skilda positiva effekter, som förbättrat logiskt tänkande, filosofisk förmåga, självdisciplin, självkänsla, kritiskt tänkande och demokratisk delaktighet. Någon konsensus om undervisningens mål har varit svår att finna, liksom faktiska bevis för att alla dessa mål främjas av den stora mängd tid som barn och unga lägger på att arbeta med skolans matematik.  Föreliggande undersökning behandlar de olika argument som framförs till förmån för en allmän undervisning i matematik utöver grundläggande vardaglig matematik, särskilt vad gäller gymnasiets första matematikkurs. En enkätstudie med 45 respondenter har utförts för att kartlägga vilka argument som verkar resonera starkast hos matematiklärare på gymnasiet. En datadriven tematisk analys har gjorts av respondenternas fritextsvar. Resultaten tyder på att de argument som värderas högst är att matematikundervisning utvecklar elevernas förmåga till logiskt och abstrakt tänkande. Flera av respondenterna ifrågasätter dock i olika mån behovet av allmän matematikundervisning på denna nivå.