Tillväxt av parkslide (Reynoutria japonica Houtt.) vid varierande tillgång på vatten : En experimentell studie av sticklingar och rhizomer

Sammanfattning: Invasiva främmande arter (IFA) har negativa effekter på biologisk mångfald och inhemska ekosystem. Parkslide (Reynoutria japonica Houtt.)  är en svårutrotad IFA som har fått stor spridning i delar av Europa, och även i södra och mellersta Sverige, framförallt i kustområden. Den konkurrerar ut inhemska arter, framför allt genom att begränsa tillgången av ljus och näringsämnen för andra växter. Syftet med denna studie var att undersöka tillväxten hos parkslide med vattentillgång som parameter, för att förstå mer om arten och förutsäga hur förändring av denna abiotiska faktor kan påverka dess framtida spridning. Sex grupper med sticklingar och sex grupper med rhizomer analyserades vid olika bevattningsbehandlingar under 21 dagar, mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O/3e dag till 50 ml H2O/3e dag. Före plantering mättes vikt, längd och antal blad och noterades för sticklingarna - för rhizomer mättes vikt och antal groddögon. Överlevnaden bland sticklingar var 13.3% och bland rhizomer 95.0%. För rhizomerna skilde sig kontrollbehandlingen (0 ml H2O /3:e dag) med en genomsnittlig tillväxt på 3.0 cm signifikant i längdtillväxt från behandlingen med 15 ml H2O /3:e dag med en genomsnittlig tillväxt på 26.3 cm, i övrigt fanns inga signifikanta skillnader i längdtillväxt mellan de andra behandlingarna för rhizomerna. För tillväxt av massa bland rhizomer fanns det en signifikant skillnad mellan kontrollbehandlingen 0 ml H2O /3:e dag (29,4 % viktminskning) och all annan behandling utom 5 ml H2O /3:e dag. Behandlingen med 5 ml H2O /3:e dag hade också en signifikant skillnad mot 40 ml H2O /3:e dag (83,9 % viktökning), som var gruppen med högst viktökning bland rhizomer. Överlevnadsgraden var totalt sett låg för sticklingarna, och alla behandlingar hade 0 % levande sticklingar i slutet av experimentet, förutom behandlingen 25 ml H2O /3:e dag, 40 ml H2O /3:e dag och 50 H2O /3:e dag som hade en överlevnadsgrad på 30, 40 respektive 10 %. Studien visar att parkslide har mycket god förmåga till överlevnad vid varierande tillgång till vatten, då den grupp som inte alls vattnats under perioden var den enda som väsentligen särskilde sig från de andra. På grund av den höga överlevnaden bland rhizomer bör man iaktta stor försiktighet vid förflyttning av jordmassor för att begränsa denna spridningsväg och förebygga framtida nyetablering av parkslide.