Att vara en klok problemlösare

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design

Sammanfattning: Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om vad som utvecklar elevers problemlösningsförmågor. Vilka generella och matematiska kunskaper behöver elever lära sig för att kunna utveckla problemlösningsförmågor? Hur kan lärare arbeta och agera för att utveckla elevers problemlösningsförmågor, både generellt och inom matematiken? Elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågor inom slöjdämnet kommer att återkopplas i diskussionen eftersom problemlösning finns med i slöjdens kursplan men det saknas relevant forskning inom området. Forskning som inkluderats i denna forskningsöversikt behandlar i första hand undervisning i grundskolan. Studier som utförs på gymnasial nivå och även eftergymnasial nivå har också inkluderats, dock i mindre utsträckning, för att få en bredare bild på vad forskning säger inom området problemlösning. I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är problem- lösning en förmåga som ska läras ut i skolan. Lambert (2019) anser att genom utvecklade problemlösningsförmågor kan elever möta och lösa problem som de ställs inför i skolan, i det vardagliga livet och även i framtiden. På så vis kommer de att mötas av framgång i livet oavsett framtida yrkesval (Lambert, 2019). I resultatavsnittet presenteras sju olika områden som tidigare forskning kommit fram till främjar elevers möjligheter till att utveckla problemlösningsförmågor. Forskningen visar att problemlösningsförmågor hos elever kan utvecklas genom: ett tillåtande klassrumsklimat, problemlösningsuppgiftens uppbyggnad, lärandet av olika strategier, lärarens förhållningssätt gentemot elever, ledande frågor från läraren, elevers tidigare erfarenheter och bildandet av nya erfarenheter samt reflektion. Diskussionsdelen kopplar samman de sju områden och diskuteras generellt i förhållandena till ämnena matematik och slöjd. Diskussionsdelen är uppdelade i avsnitten före, under och efter som representerar var tidigare forskning är applicerbart i förhållande till problemlösnings- situationen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)