Återvunnen mineralullsisolering som lösull i lantbrukets ekonomibyggnader

Sammanfattning: Nationella krav på minskad mängd deponiavfall ökar succesivt. Som en konsekvens av detta har avfallshanteringsföretaget Sysav lagt märke till att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av det deponerade materialet. Sysav startade 2009 ett projektarbete tillsammans med Malmö Återbyggdepå, Icopal Entreprenad AB och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Projektets syfte var att utröna om det finns möjlighet att bygga upp en marknad för avsättning av återvunnen mineralullsisolering Syftet med denna rapport som ingår i det större projektet är att praktiskt beskriva och utvärdera hur det går till att producera lösfyllnadsisolering av återvunnen mineralullsisolering och att testa metodiken för att tillföra återvunnen lösull till ett vindsbjälklag.Följande frågeställningar skulle särskilt behandlas i examensarbetet: - Hur fungerar produktionsmetodiken för återvunnen mineralullsisolering praktiskt?- Medför det skillnader i lösullsinstallationen när man använder återvunnen mineralull jämfört med att använda isolering med homogen kvalitet?- Hur ser densitets- och tjockleksvariationer ut i den installerade isoleringen?- Påverkas stalluften med hänsyn till dammhalt under installationen?För att undersöka dessa frågor gjordes en teknisk studie i samband med ett fullskaleförsök på ett vindsbjälklag ovan ett slaktsvinstall. Metodiken för framställning av lösullsisolering samt installation av lösullsisoleringen studerades. Som kvalitetsparametrar har prover tagits på tjockleken och densiteten av det installerade isolermaterialet. Även luftprover med hänsyn till dammhalten har tagits i slaktsvinstallet innan, under och efter installationsarbetet.Innan fullskaleförsöket genomfördes bestämdes att isolerlagrets tjocklek skulle motsvara dagens standard, 400 mm plus sättningspåslag på 5 %, sammanlagt 420 mm. Tjocklekmätningen visar att isolerlagrets tjocklek varierade mellan 350 mm till 520 mm med ett medelvärde på 448 mm. Det finns alltså tillräcklig mängd isolering på vindsbjälklaget, däremot ligger det inte så jämt som vore önskvärt.Av luftprovsanalysen kan slutsatsen dras att det inte föreligger några risker, till följd av förhöjda luftföroreningar, för varken djur eller arbetande i djurstallet på grund av hanteringen av lösullsisoleringen på ovanvåningen, under förutsättning att bjälklaget förses med diffusionspärr. Konceptet med att återvinna mineralull som lösullsisolering i lantbrukets ekonomibyggnader kan ur produktionsteknisk synpunkt ha en viss potential. Det som behövs för ett riktigt bra resultat är erfarenhet, att hantera ett heterogent material, hos entreprenören.