Den tillgängliga stationen : En fallstudie av stationsflytten i samband med stadsomvandlingen i Kiruna

Sammanfattning: Som följd av LKABs malmbrytning i Kiirunavaaragruvan uppstår markdeformationer i riktning mot Kiruna centrum. Detta leder till att stora delar av Kiruna måste flyttas och detta innefattar även järnvägsstationen. I valet mellan de olika alternativa lokaliseringarna väcks frågor kring vilka faktorer som påverkar en stations tillgänglighet och vad som utmärker en välfungerande station. Detta arbete syftar till att svara på frågan om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att ett stationsläge ska vara tillgängligt samt att underlätta arbetet vid framtida liknande utredningar. Den teoretiska grunden i arbetet inkluderar en omfattande litteraturstudie där tillgänglighetsaspekter studerades i relation till stationen samt hur lokaliseringen påverkar staden. I arbetet med att väga fördelar och nackdelar mellan alternativ med olika förutsättningar valdes att arbeta med planindikatorer. Metoden som valdes har sin grund i Katarina Schylbergs licentiatuppsats från 2008. Arbetet belyser olika aspekter av tillgänglighet och vilka som är viktiga i arbetet med att skapa en välfungerande station. Faktorer som studerades är geografiska och morfologiska avstånd, trygghet, olika trafikslags förutsättningar, turism och närområdets beskaffenhet. Det fokuseras även på hur stationen påverkar den lokala stadsutvecklingen samt dess regionala påverkan. Allt från en stations påverkan på stadens befolkningstyngdpunkt till risken att skapa barriärer och huruvida lokaliseringen kan komma att bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Grunden för arbetet med fallstudien har på begäran av uppdragsgivaren, Trafikverket, varit att arbeta efter fyrstegsprincipen vilket innebär att fokus ligger på att påverka beteenden innan man åtar sig kostsamma investeringar. I arbetet med omlokaliseringen har Trafikverket tagit fram ett antal utredningsalternativ som har olika grundförutsättningar. Ett alternativ är att dagens tillfälliga station permanentas, ett är att en ny station byggs i nya Kirunas centrum och de övriga är olika externa lokaliseringar. Vid bedömningen av de olika alternativen används de teorier som redogörs för i litteraturstudien samt de inblandade aktörernas mål som bedömningsgrund. Arbetet resulterade i ett antal förslag på förbättringsåtgärder rörande den nuvarande tillfälliga stationslokaliseringen. Dessa varierar i storlek och omfattning i enlighet med fyrstegsprincipens upplägg. Dessutom redovisas resultatet av arbetet med planindikatorerna för vilket alternativ som är mest fördelaktigt och som bäst uppfyller de inblandade aktörernas mål. Det konstaterades att utredningsalternativet med en central lokalisering hade mest gynnsamma förutsättningar, främst på grund av de korta avstånden till viktiga målpunkter. I fallet med en central lokalisering blir utmaningen att överbrygga de barriärskapande effekter som kan uppstå medan det för de externa lokaliseringarna handlar om att ge platsen ett sammanhang i staden och en egen identitet samt att arbeta med att minska de långa avståndens friktionseffekter på resandet.